Vem ska man tro på?


Att jobba som lärare ger många tillfällen att fundera över svåra frågor. Man ställs gång på gång inför situationer som får en att undra. Det är intressant och kul, men ibland riktigt svårt och då kan det förstås vara en smula frustrerande, i synnerhet  eftersom man samtidigt ansätts från alla möjliga håll av politiker och så kallade experter så kan det vara svårt att veta vad den egna intuitionen säger. Vissa ropar på ”tough love” och gränser, andra kräver en snudd på gränslös tolerans och ett närmast buddhistiskt tålamod, exempelvis. Det kan vara svårt att stå kvar och uttrycka en nyanserad uppfattning i mötet med slagord, flugor och kvick retorik.

I den pedagogiska litteraturen hittar man mycket om den reflekterande praktikern: reflexivitet, reflection-on-action, lärgrupper och reflekterande grupper. Forskningen är förstås något på spåren. Det hjälper inte att sopa svåra problem under mattan och tro att allt löser sig; det hjälper lika lite att resignera och ge upp. Det man måste göra är förstås att underkasta problemen en kritisk, rationell granskning: tänka, pröva, utvärdera och diskutera. Detta kan förstås betyda att man måste konfronteras med brister i den egna prestationen och det kan vara jobbigt – men alternativet är värre.

Det svåra med pedagogik är förstås att själva situationen är så sammansatt. Det finns sociala och kulturella faktorer som påverkar lärandet. Det finns motivationsmässiga aspekter, kognitiva faktorer och gruppdynamiska effekter. Det finns val att göra när det gäller metodik och didaktik. Men också val av ämne och tema, lärobok, film, roman och bildband har pedagogiska konsekvenser. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att hålla alla frågor öppna samtidigt. Man måste ha några utgångspunkter som man litar på, åtminstone i längre stunder.

En  övertygelse som jag dras med (som jag gissar gränsar till religiös fanatism ;-)), är tron på elevens potential och möjligheter. Det kan låta som en självklarhet. Man skulle kunna tro att alla som undervisar hade detta som utgångspunkt. Det är dock (tydligen) inte så. Fenomenet kallas i den engelskspråkiga litteraturen för en ”deficit model” (underskottsmodellen). Begreppet försöker fånga föreställningen att eleven är okunnig eller oupplyst och måste lära sig för att bli fullvärdig. Tankemodellen betonar att eleven saknar något.

Jag kan tänka mig att om man som lärare inte tror på elevens inneboende förmåga, så är det lätt hänt att ens auktoritet och makt kan göra så att eleven självbild påverkas i negativ riktning. Jag hittade en liten artikel som behandlade denna problematik av en för mig okänd forskare Dr Richard Shope. Han skriver så här:

The aim […] is to move away from viewing the student through a lens of a static deficit model, accentuating what the student may be lacking, toward a conceptual capital model that emphasizes how to capitalize on existing and to develop new academic strengths as the teacher creates adaptive opportunities for each learner through differentiated and rigorous academic activity.

Så var landar då allt detta? Jo, i två påminnelser till mig själv och alla andra. För det första, vi får aldrig glömma hur viktigt det är att visa att man tror på elevens förmåga och kompetens. För det andra, det gäller att stå på sig kring sina värderingar som lärare. Man måste inte vara fanatisk eller missionera eller så, utan det räcker med att hålla fast i att man för egen del vill stötta eleverna i deras lärande och utveckling. Jag tycker Bill Ayers (Barack Obamas kompis – känd från presidentvalskampanjen) säger det rätt bra:

1 kommentar

Under Boktips, Debatt, Kritik, Lärande, Skola, Undervisning, Utbildning

Ett svar till “Vem ska man tro på?

  1. Ulf

    Alltid lika läsvärd. Men nu måste jag tacka för tipsen. Särskilt youtubeklippet./ Hälsn. Ulf

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s