Bedömning på fel väg? (del 1)


Lärande är något som människor är bra på. Vi är designade för att inhämta kunskaper och färdigheter. Till skillnad från de flesta andra djur har vi liten eller ingen förmåga att klara oss själva vid födseln. Vi måste lära för att överleva. Lärandet pågår i princip oavbrutet. I skolor, till skillnad från livet i övrigt, är man intresserad av att lära ut vissa särskilt utvalda saker och av att utvärdera hur väl detta sedan behärskas för att kunna sätta ett betyg.

Betyg är grovt sett av två olika slag: antingen är de normerade (relativa) eller så är de målrelaterade. Normerad betygsättning innebär i princip att man jämför eleverna med varandra. Den grupp av elever som är allra bäst (säg de 7 procent som är bäst) får högst betyg. Sedan delar man in eleverna i olika procentuella grupper och sätter betygen.

Målrelaterad betygsättning innebär att man språkligt beskriver kunskapsmål som ges bedömningskriterier. Dessa kriterier är beskrivningar av hur kunskapen ser ut eller kan observeras, dvs. hur man ska kunna se att någon uppnått målen. Ofta krävs en standard för att en bedömning ska låta sig göras. En standard är ett exempel på en godkänd uppsats, eller motsvarande. Standarden tydliggör kriteriet genom att ge en konkret grund för jämförelse och bedömning.

Det stora problemet med normerad betygsättning är att den lätt leder till att man på prov och liknande gör allt man kan för att skapa skillnader i elevernas prestation. Det leder till prov med poäng, och i värsta fall till rena detaljfrågor (”Vad stod under bilden på sidan 128 i läroboken?”) för att man ska få skillnader i hur många poäng eleven har fått – för att sedan kunna dra en poänggräns mellan betygstegen, exempelvis. Styrkan med normerad bedömning är dock att proven ofta är enkla att bedöma: det är bara att räkna antalet poäng så vet man vilket betyget blir. På vetenskapligt språk kan man säga att detta betygsystem har bra reliabilitet men dålig validitet.

Det stora problemet med målrelaterad bedömning är säkerheten i bedömningen. Hur ska man veta att de språkligt beskrivna målen och kriterierna tolkas lika? Det finns förstås inga garantier för det. Snarare är det mycket som talar för att olikheterna i bedömningen är tämligen stor. (Läs t.ex. Gymnasistsvenska en klassisk studie om uppsatsbedömning av Hultman och Westman).

Den stora styrkan med målrelaterad bedömning är förstås att man ställer relevanta frågor till eleverna. De får på olika sätt visa vad de faktiskt kan (snarare än vad de kommer ihåg från boken). Målrelaterad bedömning har hög validitet, men dålig reliabilitet – helt enkelt.

Den slutsats man ställs inför är att man måste göra ett val. Antingen väljer man den ena bedömningsformen eller den andra. Och sedan får man acceptera konsekvenserna. Jag menar förstås inte att de som ägnar sig åt normerad bedömning ska strunta i att sträva efter prov med hög validitet. Detär förstås jätteviktigt. På samma sätt ska de som ägnar sig åt målrelaterad bedömning sträva efter att öka säkerheten i bedömningen, dvs. sträva efter att öka reliabiliteten. Men. Att låtsas som att man kan nå 100% i både reliabilitet och validitet är varken hederligt, eller rent vetenskapligt sett, möjligt.

Min avslutande reflektion blir att jag tycker att de krav som ställs på på bättre reliabilitet (från politiker och elevorganisationer) är välmenade, angelägna och önskvärda. Men. Samtidigt så bygger de på en utopisk bild av vad ett betygsystem kan vara. Ytterst så är det så att ett fullt ut rättvisande betyg kräver normerad betygsättning och den typ av prov som maskiner kan rätta med 100 procentig säkerhet, dvs. prov med flervalsfrågor.

Lämna en kommentar

Under Debatt, Kritik, Lärande, Skola, Undervisning, Utbildning

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s