Ledarskap i klassrummet


En lärare ska också vara en ledare. Det låter kanske självklart, men kravet på att ha en medveten ledarstrategi och en stark inre motor har ökat över decennierna. Att behålla denna inre kraft är ibland svårt, eftersom man är ensam i klassrummet. Situationen ställer krav på ledarens självständighet och goda omdöme som nästan kan betrakta som unika för arbetslivet. Det går inte att lyfta på luren och ringa efter råd i en knivig situation. Ledarskapet pågår i presens. Du står där. Det händer. Agera, inte agera? Hur?

Christer Stensmo har skrivit en bra bok  Ledarstilar i klassrummet.  Enligt Stensmo kan lärarens ledarskap beskrivas med hjälp av en rad olika kategorier. I hans genomgång av ledarskapet i klassrummet framträder fem tydliga arbetsuppgifter:

  1. Kontroll
  2. Motivation
  3. Gruppering
  4. Individualisering
  5. Planering

Kontroll är en process. Det är alla mått och steg som läraren tar för att försäkra sig om att elevernas klassrumsbeteende är i överensstämmelse med de mål, förväntningar eller motsvarande som skolan, lärarna, föräldrarna eller eleverna själva har för verksamheten i skolan.

Motivation är de processer som sätter människor i rörelse mot bestämda mål. Målen kan finnas både inom och utanför människan. Finns de inom människan äger hon sina egna mål och strävar efter dem av t.ex. behovsskäl. Finns de utanför människan är de ofta av typen belöningar eller vinster, eller undvikande av hot.

Gruppering är lärarens val av metoder för att organisera och utföra arbetet. Delas elever in i klasser, dyader, triader, enskilt, etc.? Blandas grupperna med avseende på ålder, kön, kunskaper eller liknande? Hur utvecklas de över tid?

Individualisering är ett centralt tema i läroplanerna (Lpo 94/Lpf 94) där det heter att undervisningen ska ”utgå från varje enskild elevs behov, erfarenheter och tänkande”. Individualisering kan innebära anpassning av uppgifternas tidsramar, innehåll, arbetssätt eller anpassning till elevens förutsättningar eller användandet av olika sorters stödinsatser.

Planering är den arbetsuppgift som håller ihop de övriga. Planering kan innefatta undervisningens form och innehåll samt det sociala livet i klassrummet och andra pedagogiska rum.

Med utgångspunkt från de ovan nämnda kategorierna går Stensmo sedan igenom en lång rad pedagogiska utgångspunkter och deras metoder för ledarskap. Han har kapitel om Watson och Skinner och beskriver några av deras tillvägagångssätt, t.ex. beteendemodifikation. Stensmo har kapitel för Canter (assertive discipline), Kounin, Dreikurs, Glasser (en till) och Gordon.

Jag återkommer inom kort med fler detaljer. 🙂

Lämna en kommentar

Under Boktips, Lärande, Ledarskap, Skola, Undervisning, Utbildning

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s