Allt eller inget


Moby Dick (1851) är Herman Melvilles klassiska berättelse om den vita valen. Valen blir en symbol för naturens resurser, men också för naturens hämnd. I berättelsen så är Kapten Ahab mannen som till varje pris ska fånga valen, besitta allt, kontrollera allt. Till slut så dras Kapten Ahab ner i havets djup tillsammans med sin val. Viljan att kontrollera allt leder till undergången.

Moby Dick är boken som alltid tycks aktuell. Tidningsrubriker som nämns i boken talar om ”blodigt krig i Afghanistan” och om att ”det amerikanska presidentvalet har blivit stulet”. Lite spökligt att läsa nu de sista skälvande dagarna innan en ny president, kanske, tar makten.

Moby Dick har ideligen fått nya tolkningar. Man talar om att  man fångade valar på grund av deras olja. Man talar om valen som symbolen för naturen och hennes resurser. Man talar om valen som symbol för förnuftets gränser. Kapten Ahab ses då som en representant för människans obändiga vilja att underkasta världen sitt förnuft. Att vi innerst inne önskar vara omnipotenta: allt ska vi styra, allt ska vi förstå. (Mariners, Renegades and Castaways: The Story of Herman Melville and the World We Live In, CLR James)

Att boken Moby Dick föds i Amerika är kanske inte konstigt. Där fann européerna en ny värld, en värld som de gjorde till sin egen, till varje pris. Vi känner alla till folkmorden på ursprungsbefolkningen och slavhandeln, i alla fall i princip. Historien om den Nya världen berättar om fria resurser genom erövringar, fri arbetskraft genom slavar och gratis vinster – utan konsekvenser.

Första ön som koloniserades och exploaterades av européerna var Hispaniola. Det vi idag känner som Haiti. På ön bodde ursprungsbefolkning som snart decimerades och slavhandeln började. 1789 så skedde slavrevolten. Den enda framgångsrika i hela Nya världen. Det här fick Haitierna äta upp då de attackerades av fransmän och engelsmän och amerikaner. De fick utstå blockader och svältandet och lidandet såg inga gränser. Stormakterna var eniga: vi kan inte ha ett lyckat slavuppror. Det kan ju sprida sig. (The Black Jacobins, CLR James)

Columbus kliver i land på Haiti, ön Hispaniola

De tvingades betala en krigsskuld till Frankrike, som de blev klara med strax efter andra världskriget. Var de inte slavar eller fast i godtycklig ocker längre, så blev de med tiden helt beroende av den nyckfulla sockerhandeln som USA kontrollerade. Med tiden nya diktatorer och nytt slaveri, fast med nya etiketter. Fria men förslavade igen genom terror, voodoo och det omnipotenta vansinnets logik. På åttiotalet, bland annat, så såg amerikanerna till att avliva alla kreolska grisar på ön, man gav dem istället fina nordamerikanska grisar, som förstås inte klarade klimatet och så var en bra näring förstörd. När folket på Haiti återigen försökte göra sig fria och röstade fram Aristide 1991, som lovat sociala reformer, så ingrep USA och 2004 blev han bortförd till Afrika.

Om man tittar på Haiti på håll så ser man att stora delar av ön förstörts på grund av nedhuggning och jordförstöring. I Frankrike står nu de fina mahognymöblerna och många franska förmögenheter byggdes upp på exploateringen av ön och befolkningen. Att landet dessutom drabbades av en jordbävning 2010 har störtat landet ner i än värre lidande, omkring 200 000 fick sätta livet till. Men inga skuldavskrivningar, i bästa fall tafatt hjälp från länderna som berikat sig på och utplundrat landet. De som försökte fly fångades av amerikanska kustbevakningen och tvingades tillbaka trots flyktingstatus, några hamnade i världens första HIV-läger. En rent grotesk hantering som Bill Cinton är ansvarig för. Det enda som är bra idag är att de inte längre är så beroende av sockerodlingar.

För socker ligger bakom mycket elände i världen. Inte bara fetma och karies utan modern kolonialism och dominans. Ett bra exempel på problemen med sockerhandeln finns i Kuba. Sockerhandeln och USA:s program för sockerkvotor ledde nämligen till nästa kända uppror i Karibien, Kuba. Kuba blev som koloni ett stort sockerplantage som med tiden ägdes till stora delar av nordamerikanska ägare. Kuba var på femtiotalet en nära allierad till Förenta staterna och det har alltid ansetts som ett mysterium att revolutionen lyckades, så nära amerikanska fastlandet och utan att befolkningen egentligen svalt.

Historieekonomisk forskning har dock kunnat förklara varför Fidel Castro, som själv aldrig trodde han skulle kunna lyckas ta makten på ön, ändå fick den. Förklaringen ligger i prisjusteringar och ett dåligt sockeravtal 1956 då USA:s sockerkvotor ändrades. Då fick Kubas ledare Batista problem. Hans närmaste ville till och med kuppa mot honom. De såg framför sig hur de få cent som behövdes för att Kuba skulle gå runt inte skulle finnas. Kort senare svek de honom. Den hjälp Castro behövde kom plötsligt, inte utifrån men inifrån, och han tog över. (Dye, A., & Sicotte, R. (2004). The U.S. Sugar Program and the Cuban Revolution. The Journal of Economic History, 64(3), 673-704.)

I det läget hade Kuba i stort sett bara en produkt: socker. Plantagen ägdes av amerikanska banker och bolag. Castro försökte ändra på detta. Men precis som det kända slavupproret på Haiti så kunde USA inte tåla ett framgångsrikt exempel, och nu hade ju dessutom amerikanska bolag och bankerna blivit av med sin stora sockertopp. Det gick inte an. Landet sattes i blockad. En invasion började planeras. Få protesterade för nu kunde man klistra på de före detta slavarna en ny etikett: kommunister. Och då kunde man ta i med hårdhandskarna. För kubanerna blev dock allt som vanligt: slit på sockerfälten. Blockaderna och försöken att knäcka kubanerna fortsätter (senast idag) trots att Castro är död, trots Sovjet fallit och trots ingen längre på allvar tror kubanerna är ett hot.

Vad kunde vi lära av Moby Dick? Jo, planetens resurser ska tyglas, de ska kontrolleras och underkastas oss. Valen har fått en ny kropp i det globala syd. Den ska följa vår plan. Våra grisar ska de ha. Vårt socker ska de odla. Våra order ska de följa. Den anda som Kapten Ahab förkroppsligar styr världen alltjämt, tycks det. Det förbereds för nya båtar att fånga valen (Fast-fish). Den får inte vara lös (Loose-fish). Båtarna har bara fått andra namn, ofta döpta efter amerikanska presidenter. Besten som ska besegras är inte bara valen utan hela planeten. Den ska underkastas vår logik, vårt tänkande och vårt förnuft. Vi ska sätta harpunen i den:

What was America in 1492 but a Loose-Fish, in which Columbus struck the Spanish standard by way of wailing it for his royal master and mistress? What was Poland to the Czar? What Greece to the Turk? What India to England? What at last will Mexico be to the United States? All Loose-Fish. What are the Rights of Man and the Liberties of the World but Loose-Fish? What all men’s minds and opinions but Loose-Fish? What is the principle of religious belief in them but a Loose-Fish? What to the ostentatious smuggling verbalists are the thoughts of thinkers but Loose-Fish? What is the great globe itself but a Loose-Fish? And what are you, reader, but a Loose-Fish and a Fast-Fish, too? (s. 267, Moby Dick)

Hangarfartyget USS Ronald Reagan

Vår omnipotenta önskan tycks inte ha någon gräns, den lämnar till slut all sin påstådda förnuftighet bakom sig. Vi ska ha allt, kontrollera allt, veta allt. Och lite till. Då pressas planetens resurser förbi sin yttersta gräns och högmodet drar oss mot stupet. Precis som allt ser ut att gå åt skogen så finns dock en ny möjlighet. En sista strimma av hopp.

Inför pandemier, atombomber och klimathoten så märker vi plötsligt att vi sitter i samma båt. Vi märker att vårt högmod, önskan att styra allt, äventyrar oss alla. Vi märker att vi riskerar att det blir ingenting kvar. I den insikten ligger en bra framtid. Vi behöver varandra. Det finns nåt vi har ihop. Det är vår chans.

Lämna en kommentar

Under Uncategorized

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s