En mörk årstid


Varje välde har sitt slut. Rom hade sin uppgång och sitt fall. Det senaste året har visat att vår tids stora rike går mot sitt slut som framgångsrik och sammanhållen nation. Historiker kommer att ställa sig frågan hur det kunde hända. Men redan idag kan vi ana vilka några av orsakerna var.

Frånvaron av fakta. Pandemin 2020 har visat att önsketänkande, konspirationsteorier och rent bilskojeri har högre halt än kunskap, kompetens och vetenskap. Redan tidigt sa Trump och många med honom att det här inte var så farligt, skulle gå över snart, eller rentav inte var ett problem över huvud taget.

De vetenskapsmän som uttalar sig och föreslår åtgärder får först popstjärnestatus men efter hand vänds populariteten på ända. Deras förslag ifrågasätts, deras popularitet misstänkliggörs och medierna närmar sig vetenskapen och vetenskapsmännen med samma typ av journalistik som vi ser kring Zlatan eller Prinsessan Madeleine. Inte en kritik utifrån en vetenskaplig diskurs. Utan kritik utifrån löst tyckande.

Särskilt uttalade blir problemen i Förenta staterna. Där dör nu 4000 människor det senaste dygnet. Och ända sedan utbrottet har omvärlden gapande fått bevittna den inkompetenta och tragikomiska hanteringen av pandemin från tevesoffan. USA är ett land som alltid väckt känslor, men för första gången i historien är omvärldens känsla den av medlidande.

Oförmåga till sammanhållning. Kulmen på den amerikanska civilisationens kris och sammanbrott kom 6 januari. Stormningen av Kapitolium kommer att gå till historien. Den saknar egentligen motstycke i det moderna Förenta staterna. Men hur krisen nu hanteras visar att stormningen bara är ett symptom, att den sjukdom som USA lider av inte är Covid19, utan att sjukdomen är en djup splittring kring vad som är fakta, vad som är verkligt.

Hade USA haft ett kulturellt immunförsvar skulle landet enats mot det samhällsomstörtande hotet. Det såg först ut att göra det men i dagarna som gått ökar nu splittringen. Kritiken handlar om att ”hur kan man beröva Trump sitt Twitter-konto när Iran får behålla sitt”, eller om hur djupt orättvis och orimlig kritiken av Trump är och det berättas om hur nya plattformar väljs för den konservativa rörelsen, osv. Ingen tillnyktring, inget slut på dubbelseendet, utan verkligheten är kluven. Olika grupper har radikalt olika bilder av vad som är fakta.

Ekonomisk ruin för folket. Detta samtidigt som produktiviteten sjunker som en sten och budgetunderskottet skenar. Redan innan de senaste utgifterna fick den amerikanska staten låna varannan dollar i den offentliga budgeten för att amerikanerna betalar för lite skatt. Prognoserna för räntekostnaderna för att rulla den växande statsskulden skiljer sig åt, men vissa siade om att USA snart kan vara uppe i räntekostnader som motsvarar upp mot 5, eller rentav 10 procent av hela bruttonationalprodukten. Och de här prognoserna gjordes långt innan USA tog upp de nya enorma lån som krävts för att hantera Covid19. Mycket talar för att skulden i förlängningen kommer leda till galopperande inflation som kommer undergräva vanliga människors inkomster, men få aktierna att stiga som raketer mot skyn och polarisera samhället ytterligare.

(Thomas Piketty, Kapitalet i tjugoförsta århundradet 1, 2, 3 och 4. Även i: Public Debt and its Unequalizing Effects, Victor Amoreux)

Överenskommelser betyder inget. Under den sista tiden har USA hotat med och sedan brutit med sedan länge etablerade avtal och principer som bidragit till internationell stabilitet. INF som är en grundbult för internationell säkerhet släppte USA 2019. JCPOA med Iran hoppade man av precis när det skulle träda i kraft. Båda avhoppen innebär ökad risk för spridning av kärnvapen som snabbt kan användas eller av misstag råka användas. Idag talade amerikanska utrikesministern om att släppa på de begränsningar som funnits kring relationer till Taiwan (landets formella namn är Republiken Kina), något som riskerar mycket eftersom Folkrepubliken Kina menar att det bara finns ett Kina. Detta har man varit överens om i FN sedan 1971 då folkrepubliken tog över republiken Kinas (Taiwans) stol i FN.

Avslutningsvis. I dagsläget förefaller sammanbrottet redan hänt. Fakta finns inte. Kompetens respekteras inte. Avtal och principer efterlevs inte. Förmågan att mobilisera ett försvar av det amerikanska samhällets spelregler förefaller saknas. Trump kommer inte avsättas, men hans medlöpare slängs under bussen. Om samlingen runt Kongressens integritet inte sker så betyder det på sikt slutet. Det innebär en passiv legitimering av uppror. Och som Lincoln sa: ”a house divided against itself cannot stand”.

Det är en mörk årstid nu. Långt borta är talet om Amerikas frihet och möjligheter, om landet dit de smartaste fylkas, om ”den lysande staden på ett berg”. Nu läggs nog grunden till nya välden, medan det gamla faller samman. I de nya är man enig om verkligheten, respekterar sina experter och förmår kväsa de inre hoten. Frågan är hur denna omvälvande maktförskjutning kommer att gå: vilka värderingar och ideal de rikena kommer att hålla högt, och hur vi i norden ska kunna bevara våra värden när den globala ordningen skakar i sina grundvalar?

Lämna en kommentar

Under Uncategorized

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s