Blir du lönsam, lille vän?


Konstverket Blir du lönsam, lille vän? av Peter Tillberg (1972) brukar ses som ett uttryck för den skepsis som spreds mot auktoritet, teknologi och rationalitet under och efter Vietnamkriget i både Sverige och Förenta staterna.

Vietnamkriget hade haft rationalitet som sin främsta ledstjärna. Kriget leddes av Robert McNamara som tidigare varit chef på Ford Motor Company. Han använde mätningar, datorsimuleringar och resultatmått (som antal dödade soldater eller antalet förstörda ”strukturer” [läs: hus]) för att utvärdera hur kriget gick. Tanken under ytan var att en handling är ”god” om den är effektiv.

Det hela anses ha skapat en reaktion inom konsten och filmen som är kritisk till ”det effektiva samhället”. I Sverige blev till exempel filmen Gökboet (1975) en stor framgång. Det är den film som gått längst på svenska biografer, utan uppehåll . Den visades nonstop i 10 år. Filmen handlar om hur ett mentalsjukhus drivs av samma typ av teknologiska förnuft som Vietnamkriget. Genom vård, transparens och terapeutiska samtal samt medinflytande så ska de sjuka bli friska. Men vården är ständig övervakning, samtalen blir påtvingad nakenhet och förödmjukande bekännelser och medinflytandet är en maskerad, som ser ut som att vi har röstat men där ”de förnuftiga” bestämmer.

I boken Gökboet (1958) hänger en plakett på en vägg som gratulerar sjukhusavdelningen för att den behöver minst personal av alla avdelningar. Den är effektivast.

1979 kom Jean-Francois Lyotards bok The Postmodern Condition ut. I boken beskriver han den ”performativa” kunskap som triumferar i en värld där ingen handling har ett värde i sig, där inget är sant eller har hänt om resultatet uteblir. Det goda i en performativ värld är maximala resultat till minimala kostnader. Värden som ”sanning” eller ”etik” underordnas effektiviteten.

Lyotards profetia är att utbildningen i framtiden (vår tid?) kommer att domineras av detta performativa förnuft. Men han menar att det förnuft som det här sättet att tänka står för till sist alltid missar mål. Den nytta som mäts och som styr handlandet leder till handlingsmönster där människor bara försöker sig på sånt de vet de kan lyckas med och det som är lönsamt. Det som inte hade en effekt (som räknas) har ju aldrig gjorts.

Jonas Salk och andra forskare lyckades 1952 ta fram poliovaccinet, grundad på forskning som finansierats utan resultatkrav. Vaccinet grundade sig på samarbete och öppen forskning. Vaccinet patenterades aldrig. Stora volymer av vaccinet spreds på kort tid och miljontals kunde skyddas från en allvarlig sjukdom utan att någon tjänade en krona på affären. I dag leder lönsamhetskravet till konkurrerande vaccin, avsaknad av samarbete, fiendskap mellan länder och till att de flesta av oss ännu inte är vaccinerade.

Fast bara det som anses lönsamt finns. Så man undrar nästan om det där med Salks vaccin egentligen hände. Tillbergs fråga kommer tillbaka i vår tid, men nu är frågan kanske snarare: finns du ens om du inte är lönsam, min lille vän?

Lämna en kommentar

Under Uncategorized

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s